Så här skriver Jesper Högström i Expressen angående min intervju med Tomas Brolin i Nöjesguiden:
"Tomas Brolin är inte riktigt den enklaste människan att hysa sympati för. Men tidningen Nöjesguiden lyckas med bedriften att frambringa denna känsla. I en sällsynt självgod intervju signerad Hannes Dükler utsätts Brolin för samma obehagligt modefascistiska attityd som annars brukar förbehållas kung Carl Gustaf. Man kan fråga sig varför Brolin skulle veta mer om böcker, film eller Nöjesguidens senaste variant av trendkultur än Carl Bildt visste om fotboll, men till skillnad från Bildt är Brolin vilseledd nog att fåraktigt svara på alla frågor som är avsedda att göra bort honom. Och Dükler försitter inte tillfället att spydigt blinka över hans axel till alla införstådda övermänniskor i läsekretsen, eller att trycka alla de fyndiga oneliners intervjun ger honom själv möjlighet att kläcka ur sig. Nej, det handlar inte om att sparka uppåt. Det handlar om att sparka på den som redan ligger"
Hmm. Nu har jag läst om min text för att försöka hitta den där "modefascistiska attityden" som jag tydligen håller mig med. Behöver jag säga att jag inte hittar den? Att däremot kalla Brolin "vilseledd" och "fåraktig" tycker nog jag om något är att omyndigförklara karln. Och jag förstår verkligen inte vad Högström menar med att jag sparkar på någon som redan ligger. Brolin är en framgångsrik krögare och entreprenör med en sjuhelvetes fotbollskarriär bakom sig. Att han sedan är fullkomligt ointresserad av populärkultur gör honom inte till ett offer.
Replikskiftet som jag antar att Högström syftar på ser ut så här:
Vad läser du själv?
"Trav- och galoppronden"
Säg inte hur den slutar bara.
"Va?"
Säg inte hur den slutar, sa jag.
"Hur den slutar?"
Har du några favoritförfattare?
"Men du vet vad Trav- och galoppronden är?"
Ja, jag kan tänka mig att det har med trav och galopp att göra.
"Ja. Bra. Det är startlistor och grejer. Men, nä, jag läser inte så mycket böcker. Har aldrig varit riktigt intresserad av det och har inte haft den tiden heller. Om jag läser någon bok så gillar jag typ deckare, lite såna kluriga grejer"
Säg någon bra.
"Säg någon bra" - jag kan inga namn"
Apropå musiken som spelas här - väljer du den själv?
"Det konceptet har jag också bestämt. Här spelas det glad musik. Hits från förr och hits i dag. Men inte hiphop, techno och de där grejerna"
Vilken skiva köpte du senast?
"Bra fråga. Nej, jag är inget musikfreak heller, men jag vet vad jag tycker om"
Ja, men säg en skiva som du köpt.
"Jag har inte köpt så mycket skivor. Nere i Parma köpte jag en cd-jukebox en gång, men jag ägde inte en enda skiva så jag gick in i en musikaffär och köpte de översta femtio på topplistan"
Vad var det för fel på 51:an? Var den lite för smal?
"Ja, precis. Men jag gillar ju... schlagers gillar jag, det spelar vi ganska mycket här"
Schlagers? Melodifestivallåtarna från i år?
"Ja, och från förr också. De bästa från varje år, typ. Men det har blivit lite konstiga grejer de senaste åren som inte är schlagers. Och så gillar jag mycket sjuttio- och åttiotalsmusik. Disco. Gamla discodängare"
Film då. Har du några filmtips?
"Vilka jävla frågor. Jag är så dålig på att komma på titlar och grejer"
Säg vem som var med då, så kanske jag kan hjälpa dig.
"Vad såg jag sist? Bio var länge sedan man var på nu. Men det har faktiskt kommit en del okej svenska filmer på sistone. Beckfilmerna är ju alltid bra"
fredag, juni 02, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Nog framstår han som lite fåraktig men det är inte ditt fel. Det var ju inte som att du bad honom rabbla franska filosofer.
Jämför med Sydsvenskans "intervju" med Howard Jones.
http://sydsvenskan.se/dygnetrunt/article157308.ece
Den är utstuderat elak, finesslös och helt utan humor.
Att Jesper Högström tycker det är kränkande att Brolin får frågor om vad han lyssnar på för musik och vad han senast såg på bio - det säger kanske mer om honom än om din intervju. Tyckte den var underhållande att läsa.
Tidigare har jag tyckt att Tomas "Den onda dockan" Brolin har varit en fåne, men efter den där intervjun har jag fått mycket mer sympati för honom. Han framstår som en helt vanlig snubbe. Vem har sagt att han behöver bry sig om kultur bara för att han har en restaurang i Stockholms innerstad? I nästa intervju vill jag se vad ägaren till Crazy Horse läser för böcker.
Det där var kul. Och det tar inte ifrån honom hans jävla evighetsspringande -94 som fortfarande är den perfekta blandnigen mellan Ingesson och tja, Tomas Brolin.
Skicka en kommentar