Människor som skrämmer mig:

Idag: Sådana som aktivt ägnar tid åt att klicka i "Ingen åsikt" i olika typer av enkäter på nätet.

Om allt går vägen träffar jag den här mannen i NYC nästa vecka, Magnumfotografen Bruce Gilden.

Prins Carl Philip Bernadotte lanserade idag sin egendesignade eldskärm i järn för Svenskt Tenn. Synd bara att idén är ett plagiat.

Carl Philip Bernadottes och Svenskt Tenns "Slottet brinner".

Matteo Mocchis och Gspots "1666 AND DCCCXVII A.U.C".


Jag fick tag i Matteo Mocchi som dock inte var alltför upprörd:

"Dear Hannes,

it is quite curious. BBM design studio designed this fire shield about two years ago and it was launched for the first time during the Salone del Mobile last year in Milan. We know (philosphers told this) that there is a kind of common sense, unconscious common ideas that somethime make generate same things. Our idea is simple: famous historical fires for contemporary design items.

thank you very much, bye

matteo

ps: can you translate the comment of the blog?"


Det hade han nog inte kunnat tänka sig när han klev upp i morse – att en svensk prins plankat Matteos eldskärm och att det sedan kommenterats av en man dömd för mord på åtta personer...

Lägg av!

Den här bilden väcker så många frågor.

Som vad bakgrunden till hela upplägget är. Vill man skildra kändisskapets baksida? Att en vanlig rikskansler inte ska kunna gå och ta en apfelstrudel och en slät kopp kaffe utan att "hela världen" stannar upp? Vad tycker övriga kunder på det där bavariska sjappet om allt hullabaloo? Hur långa är de där fansen längst bak egentligen? Ynglingen i kombinerad Tintin/Nguyen Ngoc Loan-frisyr och Björn Borg-avstånd mellan ögonen samt Ranelidsnitt på skjortkragarna, hur gick det för honom? Och var bordsdukens mönster bara en lyckträff eller något motivet för uppmärksamheten alltid bar med sig ifall det blev fikaläge?

En vän lagade wienerschnitzel ikväll och lade upp en bild på Facebook. Av den vita högen att döma väntade man Plurabesök i köket.

God afton, Herr E-Type.

Omvärlden är betydligt flitigare än oss på att göra biopics. Men bland alla Ray Charles-, Johnny Cash-, Amelia Earhart-, Che Guevara-, Marie Antoinette-, Truman Capote- och Coco Chanel-tolkningar måste nog den mest otippade vara Jon Voights gestaltning av Johannes Paulus II i en polsk miniserie från 2005.

Här i Sverige har det oftast handlat om döda vita män, nationalhjältar som Wallenberg, Ingenjör Andrée, Harald Edelstam och Strindberg. Men nu ska tydligen Amir Chamdin göra film av Cornelis Vreeswijks hårda liv (som för övrigt kommer att spelas av Turbonegros Hank von Helvete).

Och kanske är det här början till något nytt – svenska filmer om våra finaste artister. Tänk er bara Olle Sarri som Jakob Hellman, Livia Millhagen som Stina Nordenstam, Shanti Roney som Doktor Bombay, Stina Ekblad som Eva Dahlgren, Rolf Lassgård som Freddie Wadling eller Jokkmokks-Jocke, Jonas Karlsson och Cecilia Frode som Per Gessle och Marie Fredriksson, Helena af Sandeberg som Nina Persson, Noomi Rapace som Linda Bengtzing, Peter Stormare som Basshunter...

Men högst upp på min önskelista står nog ändå att äntligen få se Eva Röse skildra E-Types liv från tiden som VJ på ZTV fram till avhoppet från Skönhetsrådet.

"Ska man nämna liknande filmer ligger reklamfilmen för chokladbiten Merci nära till hands."

Karoline Eriksson i SvD om Johan Brisingers Änglavakt.

"Tillsammans skapar vi det som inte fanns för en stund sedan"

Jag testade Telias tjänst "Telia i dina händer" igår som man tagit fram tillsammans med Tribal DDB. Man skriver in en fråga och så svaras det med hjälp av händer som skriver och ritar på ett papper i "realtid" (vilket oftast innebär en rejäl väntetid, när jag med köplats nio ställde frågan ovan tog det 20 minuter innan det blev min tur att få svar). Syftet sägs vara att visa att "med Telia i sina händer så öppnas möjligheter". Dessvärre är det inte roligt, inte smart, inte snyggt, inte snabbt.

"Vi låter besökaren prova möjligheterna på ett kul sätt. Telia är kommunikation och med händerna kommunicerar man direkt i realtid. Besökaren funderar, frågar och händerna svarar. Tillsammans skapar vi det som inte fanns för en stund sedan. Mycket av all kommunikation sker via saker vi har i händerna. Telias ledande ställning och kvalitet som accessleverantör gör alla händer starkare. Det spelar ingen roll om det är genom ett fast eller mobilt bredband, ett mobilabonnemang eller digital-tv. Vi ger alla möjligheter", säger Carole Lindmark, reklamchef för mobilitetstjänster på Telia.

Och jag förstår verkligen ingenting.

Trololo!

Ser mycket fram emot "Four Lions".

Vinter-OS har inte varit sevärt sedan Alberville. Bäst: 0:57-1:00 och 1:34-1:37

"Magister Wiehe har bytt ut pekpinnen mot rottingen" – ett pressmeddelande. På riktigt.

"Något har hänt i Sverige. Något ondskefullt, ruttet och illaluktande har vuxit sig starkt i lönndom bakom kulisserna medan människorna stretat som arbetsmyror i vardagslivet, alldeles för trötta och slitna för att uppmärksamma tecknen i tid.

Nu, 2010, förklarar Mikael Wiehe krig. Nu får det vara nog. Politiker, bankdirektörer och kungahus i Sverige: anse er varnade. 24 mars tar det hus i helvete.

Mikael har tagit med sig sin gitarr och sitt textblock, och rest till sin gode vän Åge Aleksandersen i Norge där det mesta av materialet spelats in och då så enkelt som möjligt: Mikael, gitarr, punkt. Den musikaliska inspirationen har bland annat hämtats från Kris Kristoffersons sparsmakade album This Old Road. Några väl utvalda vänner har bidragit med genomtänkta körer, pedal steels eller annat - men grunden är Mikael. Lite liksom på Cornelis Vreeswijks klassiker Istället för vykort, har Mikael haft olika aktuella personer i bakhuvudet under tillblivandet av Ta det tillbaka. Och finns väl någon i Sverige med den ofattbara förmåga Mikael besitter, att så enkelt, så vasst och så rappt få även den mest hårdhudade politiker att känna sig som en sjuåring, ertappad med handen i kakburken?

11 nyskrivna texter samsas på Ta det tillbaka! (Metronome/Warner Music), som man måste anse vara Mikaels mest politiska album någonsin.

I Hejdå, trevligt att träffas radas de upp, Reinfeldt och hans hantlangare, och namnges med tillhörande, svidande kritik. Maud Olofsson jämförs med Thatcher, och Mikael undrar stillsamt hur Göran Hägglund tänkt anföra sitt försvar när han ställs framför Sankte Per.

Och frågan är om den sågning som Jimmie Åkesson får sig till livs i Fascismens racka någonsin sett sitt motstycke i svensk skriven text. Aftonbladets och DN:s ledarskribenter: ni har mycket att lära från Wiehes sylvassa penna.
Strö all min kärlek är Mikael när de vackraste orden får råda. När vi inte orkar längre, när bördan blir för tung att bära, då lovar Mikael att
Som konfetti i ditt hår
som ett stjärnfall där du står
ska jag strö
all min kärlek
över dej

Religionen får sig en käftsmäll i Gud, är det sant där Mikael med oöverträffad ironi undrar om inte perspektiven förvrängts något på senare tid. I hot om klimatförändringar och kärnvapenkatastrofer, då diskuteras vilket kön som ska få ha sex med vem och vilka kläder som är lämpliga att bära:
Krigen blir längre, och värre än förr
Dee våldtäkter, mord och tortyr
Och där sitter Himmelens Herre bestört
och sysslar med sånt som "frisyr"

Och med stundande bröllop går inte ens vår Kungliga Familj säker. Mikael har, helt på eget bevåg och utan anmodan från Kungahuset, författat ett stycke betitlat Medelklassgrabb (Till Daniel Westling), som nog är en talande beskrivning i vad som väntar vår Ockelbograbb. Men kanske ska Strö all min kärlek ses som en kompensation till Kronprinsessan Victoria?

Men Mikael tror på oss. I avslutande Hymn till mänskan får han ändå oss att förstå hur fantastiska vi är; vi - den här uppfinningen som kallas människa.

Så den här skivan är till er, kära medborgare: ni som kan städa era hem alldeles själva, ni som inte har varken bonus eller fallskärm, apanage eller feta bankkonton, ni som inte spekulerar med pengar som inte är era... men som fortfarande har förmågan att sörja - även en främling - när kvällstidningarna basunerar ut att ännu en gammal människa hittats död efter 3 veckor i sitt hem. Ni som saknar ett samhälle byggt på solidaritet, rättvisa och jämlikhet. Den är till er.

Nu är det dags att ta det tillbaka."

Vafan.

För alla som tror att det här kvällstidnings-vurmandet för söta djur är något specifikt svenskt.

Retorik i kubik.

"Senator, I served with Jack Kennedy, I knew Jack Kennedy, Jack Kennedy was a friend of mine. Senator, you're no Jack Kennedy."

Dagens serie.

Kunde inte sagt det bättre själv.

Staffan Heimerson tror att klimathotet är en bluff. Har han sett sig i spegeln på sistone?